Vaknar. Tyvärr ingen hotellfrukost så vi tog oss till samma frukostställe som dagen innan och jag åt världens godaste havregrynsgröt. Du läste rätt. Den var så sanslöst god att flera av utbytesstudenterna tog efter mig dag 3.
I övrigt så snöade det hela dagen, så det var god tid för inomhusaktiviteter. Vi begav oss till The Field Museum of National History där de hade ett skellett av en T-Rex vid namn Sue som tydligen auktionerats ut till dem för över åtta miljoner dollar. Det kostade 20 dollar att gå in. Pengarna i sjön säger jag och begav mig till Shedd Acquarium istället (raggadish!).
Där fick vi se världens minsta vithajar (?) och ja, det var väl inte mycket att hänga i julgranen trots att det en gång var världens största inomhusakvarie. Ska jag vara ärlig var jag mest trött på att behöva vara inomhus när man var i en så vacker stad som Chicago. Shedd Acquarium hade hursomhelst 4D Movie Theater och innan jag visste ordet av det så skrämde biosalongen skiten ur samtliga genom att spruta vatten och skrämmas med diverse tillhyggen (en fjärde dimension). Det var faktiskt ganska tufft. Särskilt då det bara kostade två dollar.
Efter Shedd Acquarium så ville Robert kolla in Chicago Bears fotbollsstadium. Det var såklart låst, men iaf. Vid fotbollstadion så kom det helt plötsligt en buss som en massa folk hoppade in i. Kul tänkte vi och ”hängde på”. Vi togs till en ”Auto Show” där vi även hade möjligheten att åka vidare till en ”Dog Show”. Vi insåg vilken odramatisk buss vi hamnat på och tog en taxi tillbaks igen (dramatiken var över efter ungefär en timme).
Jag och Robert köpte varsin Cheese Cake på ett välkänt ställe vid John Hangcock Center. Jag blev äckligt mätt, gick till hotellets gym, och kände mig återigen som en människa. Därefter skulle det drickas, men det var som sagt då som jag skrev mitt senaste inlägg.
Efter vad som kan beskrivas som världens tråkigaste förfest (jag kan inte påstå att jag bidrog till att det blev roligare) så tog jag reda på var den beryktade klubben Bon V låg någonstans. Italienarna och varit i Chicago några veckor tidigare och de hade tydligen haft riktigt kul där. Italien må vara kända för god mat, snygga bilar och mode. Men trendiga nattklubbar verkar de ha mindre koll på (jag åkte hem innan jag betalt 20 dollar i entré, så jag borde kanske bara hålla käft).
En annan kul notis var att en av oss fått för sig att Coyote Ugly spelats in i en bar i staden. Jag tyckte (okritisk till denna fakta) att det lät som en uppriktigt skön turistgrej att göra och vi var några stycken som lyckades få med oss hela gänget till entrén. Det visade sig att de hade stängt för säsongen och lite research gjord i efterhand visar att filmen utspelar sig i New York, där den även till största delen är inspelad.
Coyote Ugly Chicago har en sak gemensamt med filmen – namnet. Ungefär som de där Diesel-trasorna du köpte i Bangkok.
PS. Det kan hända att dag två var en ganska trevlig dag trots allt. Jag minns inte. Kan det bero på att jag hade en kamerablixt i ansiktet hela tiden? Troligtvis.