Jag skäms över att vi är på väg att få lagar där privata företag får jaga privatpersoner. Det är lika absurt som när man i affärer möts av skylten ”på grund av snatteri vill vi att du visar upp innehållet i din väska” med skillnaden att där är problemet lättlöst, man bojkottar butiken!

Det är bara butiker med problem som behöver använda dessa metoder, det vill säga butiker som inte inser att bemötandet av deras lojala och mindre lojala kunder är mycket viktigare än att sätta dit den lilla klick som ägnar sig åt att stjäla en Daim. Den intäkt som jag skulle kunna generera Hemköp Nyhem i Halmstad (det slank bara ur mig) är i alla lägen mycket viktigare än att bekymra sig över identitetssökande ungdomar och på liknande sätt intresserar jag mig för debatten om IPRED.

De tunga programvaror som ungdomar laddar ner ”i lärande syfte” och som i butik kostar tusentals kronor (Photoshop, Ms Office etc.), de kommer också att vara programmen de föredrar i sina framtida yrkesliv.

Ungdomarna som laddade ner som flitigast när Metallica stämde Napster har nu utvecklat sin egna våta dröm, Spotify. Dessutom, hur bra gick ett företag som Live Nation (tidigare EMA Telstar) och Luger när Shawn Fanning var musikindustrins mest hatade människa?

Värst drabbade är ändå filmindustrin. Varför skulle någon föredra att köpa en DVD när samma innehåll minus onödigt extramaterial finns tillgängligt gratis på nätet? Om du inte hittar något argument för detta så äger du inte heller de läckra Twin Peaks-boxarna. Värdet är inte Laura Palmer i sig utan det faktum att hon pryder ett ursnyggt omslag i min videohylla, David Lynch skulle avlida om han behövt tvinga Dale Cooper att dricka sitt kaffe på Starbucks. TOTAL FUCKING BULLSHIT!

The Dark Knight???

Vad har nöjesindustrin förlorat på fildelning, med positiva effekter för företag som Live Nation inräknade, i jämförelse med vad finanskrisen kostat bolagsägare? Jag vet inte. Men jag vet likheten.

Företagen som driver frågor om fildelning har ett enda intresse: bolagsvinster till ägarnas stora lycka. Jag förstår dem och det är det naturliga sättet att reagera, men de bryr sig knappast om artisterna. De vill bara tjäna pengar på sin fantastiska plastbit in i oändligheten istället för att se till vad de skulle kunna tillföra marknaden i framtiden. De arbetar inte för dig som konsument utan för sina ägare. Fildelare lär knappast vara ett hot mot marknaden, de gör den bara väldigt förvirrande – Nätet? Kan man tjäna pengar där? Hur då? Vågar vi ta risken inför nästa delårsrapport?

Jag vill arbeta på den här typen av företag.

Företagen som vill stämma skiten ur mig gör också fantastiska produkter värda att skydda! Värda att tjäna stora pengar på! Hela debatten ger mig en underbar hatkärlek som får varenda liten nerv i mig att reagera.

Artister för IPRED? Där föds bara hat:

”Att bli en riktigt skicklig musiker, kompositör, författare, skådespelare eller regissör är att lära sig ett hantverk. Det krävs många års erfarenhet och lärdom för att förfina och utveckla sin talang. Piratkopieringens största förlorare är därför alla de unga fantastiskt begåvade kreatörer som aldrig får chansen att kunna leva på sitt skapande. En hel generation av svensk talang riskerar att gå förlorad.”

Så står det i en debattartikel i DN som bland andra Per Gessle och Niklas Strömstedt står bakom. Det blir ganska kompiskt när ordet ”Piratkopieringens” skulle kunna bytas ut mot ”Idolkonceptets” utan att någon skulle lyfta på ögonbrynen. Byt ut ordet mot ”MySpace” och du förstår hur onödig debattartikeln är.

Debatten är väldigt osund. Samtidigt har förespråkarna sin poäng. Om det stämmer att 1000-2000 personer i Sverige står för 90 % av uppladat material, och att det är dessa som lagen är tänkt att komma åt, då är kanske IPRED inte så dramatiskt som vissa vill tro? Samtidigt verkar de riktiga kreatörerna, artister vars åsikt värd att ta på allvar, ganska frånvarande från debatten – uppenbarligen bryr de sig inte. För att citera Promoe i SvD:

”Vårt bolag kommer nog inte att göra det, vi fullt upp med att skriva låtar”

Livet lär som sagt gå vidare, men det är jobbigt att bli uppmålad som en skurk bara för att man tycker om att frossa i mer kultur än vad man uppenbarligen har råd med.

I veckan köpte jag biljetter för sammanlagt 500 kr till Stockholms Filmfestival, det ska bli skitkul!